Hemmakarantän betyder också minimalt med smink. Oftast inget alls, men när det händer så borstas brynen igenom med Boy Brow i brunt. Lite concealer under ögonen samt vid näsvingarna. Sedan ett par duttar med krämrouge och några snabba drag med mascara.
Efter karantän, kommer denna nya minimala rutin bestå? Eller blir det ett behov av att ta igen all missad tid med ögonskuggor och knallröda läppar?
Pjuh, de där veckorna som blivit till månader med självkarantän, de har verkligen tagit på krafterna. Kreativiteten har verkligen inte blomstrat men jag tänker att det ska tvingas fram nu. Eller kanske övas upp igen. I’m back, på nåt sätt.
Senaste veckorna har varit märkliga, som för alla andra. Min motivation och inspiration är på paus. Jag kommer tillbaka. Snart 💘
Som den skata jag är så dras jag till blänkande ting. Lack är inget undantag så när denna boxiga jacka helt plötsligt hängde framför mig, då väcktes ett enormt ha-begär. Kan det här vara ytterplagget som jag saknat i garderoben (plus den svarta jeansjackan som är på väg hem till mig)? Inte helt omöjligt, och kanske måste jag lyssna till mina begär… visst?
Jacka, Ganni.
Enough said? Bottega Veneta kommer vara en orsak till ett framtida tomt konto, och visst behöver jag fler väskor i mitt liv.
